Jag har de flesta svenska graviditetssidor bokmärkta på datorn. Jag måste säga att de där hobbybarnmorskerna som i allvarlig mammaledigstristess skriver spaltmeter efter spaltmeter om all möjliga åkommor på hundratals olika forum har hjälpt mig en hel del.
Jag lärde mig att alla kvinnor är olika och att just det är den enda gemensamma nämnaren med gravida kvinnor.
Ett tag letade jag efter något pappa-alternativ. Någonting där blivande pappor kunde får utlopp för sin ångest och få svar på frågor. Men det var fattigt, mycket fattigt.
Jag hittade några enstaka bloggar med surdegsknådande hemmapappor i tunnhåriga varianter utav frisyren de hade när de var 22.
De skrev myspinsamma anekdoter på daglig basis om hur man fotograferar sin tre-åring eller inredning utav barnrummet.
Jag tyckte hela grejen med att framstå som mysig hemmapappa kändes väldigt avlägsen och jag villeminte dit.
Men idag var det just inredning utav barnrummet som stod på att-göra-listan för min del.
Jag hade även bjudit in lillasyster Erika till hjälp. Stämningen byggdes upp under veckan och när jag gick och lade mig på fredagskvällen kändes jag rikigt... Förväntansfull.
På morgonen när jag steg upp kändes det som Julafton!
Vi drog till IKEA för att köpa in lite saker på Barnens IKEA. Innan handlandet skulle vi äta lunch i restaurangen. Jag var så förväntansfull inför handlandet att jag slängde i mig min fläskkotlett.
Vi valde ut skötbord, matta, handdukar, badkar och lakan. Sedan drog vi hela lasset till Barnens Hus där vi köpte barnvagn och bärväska.
Oj vad trevligt det var.
Nej...Nu måste jag tyvärr gå. Jag har en surdeg på jäsning.
Underbart :-)
SvaraRaderaDet kommer vara många tillfällen framöver som kommer upplevas som julafton. Den där pirrande känslan av att man får uppleva vissa händelser för första gången med sitt barn och sin familj.
SvaraRaderaKusin Helen